Regnsäsongen är här

Hösten är här igen, och med den kommer regnet. Frågan om regnmätning aktualiseras återigen bland landets kommuner, eftersom den ofta är första steget i att skapa en tydlig bild över korrelationen mellan nederbörd, tillskottsvatten och bräddning..

Under senare år har översvämningar och bräddningar blivit ett återkommande inslag på nyheternas löpsedlar, och det är ingen överdrift att påstå att de utmaningar vi står inför har vuxit i takt med förändrade klimatförhållanden.

Problematik

Det finns en betydande underhållsskuld i svenska ledningssystem, eftersom man på många platser har skjutit upp investeringar i förnyelse i årtionden. Men även ett nytt ledningssystem har en viss livslängd – en livslängd som kan påverkas av en hel rad yttre faktorer, som sättningar i marken, nybyggnation och markarbeten eller felkopplingar.

Gamla ledningssystem är en del av problematiken, men på många platser har också hushåll sitt dagvatten kopplat till kommunernas spillvattenledningar – en typ av kombinerad ledning som var vanlig ända fram till 1960-talet.

2023 års kraftiga nederbördsperioder ställde till problem i många kommuner runtom i landet. Det tillskottsvatten som tränger in i systemen gjorde sitt till, eftersom det för med sig grus och sediment som täpper till och minskar flödet. Stora arealer hårdgjorda ytor, från vilka regnvatten måste ledas bort av dagvattensystemen, var en annan faktor.

Bräddning enda lösningen – eller?

Följden av kraftiga nederbördsperioder blir frekventa bräddningar, vilket är den säkerhetsfunktion man tar till för att inte överbelasta spillvattensystemen och reningsverken. Men idag kan man inte längre brädda utan att rapportera varför, och hur mycket som släpps ut.

Lagkravet i sig är utformat utifrån personekvivalenter (PE) – ett slags beräkning av befolkningstätheten per bräddningspunkt. I ett kommunalt system med många bräddningspunkter är det inte säkert att alla prioriteras, eftersom de har för låg PE.

Men lagkraven har blivit hårdare och idag måste alla bräddningar redovisas. Länsstyrelsen är aktiv och man måste rapportera både omfattningen och orsaken till varför man bräddar till respektive tillsynsmyndighet, vilket kan vara antingen Länsstyrelsen eller ibland kommunernas miljökontor . Att känna till både nederbördsmängderna och mängden tillskottsvatten blir avgörande.

Överblick en förutsättning för proaktivitet

För att kunna ligga steget före måste man ha en god överblick över sitt ledningssystem. Med mätutrustning från Aqua Robur utplacerade i brunnar och bräddningspunkter kan man börja arbeta proaktivt istället för reaktivt. Efter installation och kalibrering är sensorerna redo att sända flera olika typer av mätdata beroende på användningsområde, och de kan dessutom skicka varningar vid gränsvärden man själv bestämmer. All data sammanställs och visualiseras i Aqua Roburs egen portal – eller efter en integration, i kundernas eget system.

Genom att också använda regnmätare kan man även se korrelationen mellan nederbörd, tillskottsvatten i systemet och eventuellt spillvatten som bräddas – något som är viktigt med hänsyn till eventuella försäkringsärenden och betalningsansvar för skador.

Med mätare och sensorer får man i realtid information om när nivåerna börjar bli höga, så att man kan sätta in insatser i form av reparatörer, pumpbilar, hantera stopp eller omleda vattnet. Naturligtvis får man även larm om nivåerna sjunker, vilket exempelvis kan indikera att det är stopp någonstans.

Aqua Roburs system och sensorer kartlägger ledningssystemet och ger användarna god överblick över dess status – i realtid. Kostnadsbesparingarna kommer direkt – särskilt om man jämför med att skicka ut personal som manuellt ska övervaka varje bräddpunkt.

Allt börjar med ett samtal

Kontakta oss på Aqua Robur om du vill veta mer hur du kan effektivisera ditt underhåll och samtidigt klara av rapporteringsskyldigheten utan problem. Tillsammans kan vi diskutera just era behov, och göra en demonstration på hur vårt system fungerar.